Torrdräkter
15 produkter
Visar 1 - 2 av 2 produkter
Vi är ledande i Sverige på torrdräkter för paddlare och säljer varje år hundratals torrdräkter. Hos oss har du alltid fria returer för att du enkelt ska kunna byta storlek. Har du funderingar kring vad du ska välja? Du kan alltid kontakta oss på info@kajaksidan.se eller ringa 08-749 24 33 för att få hjälp och råd. Vi levererar till hela Sverige!
Paddla med torrdräkt
Torrdräkten är ett helt fantastiskt plagg som öppnar upp nya möjligheter för oss som paddlar. Den främsta användningen är att förlänga säsongen även till de månader när vattnet är kallt. Vinterhalvårets vackra paddling känns mer självklar om man vet att det fortfarande går att göra misstag, som leder till att man faller i. Torrdräkten är därför ett självklart verktyg som bidrar med trygghet och självförtroende, så att man faktiskt kommer ut när världen är som vackrast. Under vinterhalvåret är man i det närmaste ensam på vattnet när båtarna vilar stilla, uppdragna på land.
Så fort vattentemperaturen är kallare än kroppstemperaturen så kyls människan snabbt ner. Vattenmolekylens täthet gör att nedkylningen i vattnet går 25 gånger snabbare än på land. Det betyder inte att man behöver ha torrdräkt bara för att vattentemperaturen är lägre än 37 grader, men redan vid 17 grader i vattnet så är nedkylningen påtaglig, och om man inte är van vid självräddning i kallt vatten är riskerna påtagliga. Därför är en torrdräkt bra att ha. Den ger en helt enkelt mycket mer tid att lösa en besvärlig situation, efter att ofrivilligt ha hamnat i vattnet. Man brukar säga att det vid 15 graders vattentemperatur är lämpligt med torrdräkt vid paddling, men det där är förstås personligt vad man tror sig klara av och vad man tycker är kallt. Men man ska veta att det inte är någon lek att långt ifrån land falla i vattnet och kanske inte kunna ta sig upp i kajaken.
Vad är då en torrdräkt?
En torrdräkt är en helkroppsdräkt som skyddar huden mot vatten. Den är inte isolerad utan skapad just för att hålla kroppen torr, eller snarare vattnet borta från huden, då vatten kyler ner människan så snabbt. Det är därför som öppningar vid hals och handleder måste vara täta. Det är förstås även av yttersta vikt att dräktens dragkedjan är stängd under användning. Först då når torrdräkten sin funktion som just en torr dräkt och det är där vi vill vara, i den bubblan, när det blir lite kallare, och vi är ute på äventyr.
De flesta torrdräkter andas
Alla torrdräkter som vi säljer andas trots att de är vattentäta. Det bör den göra i och med att kroppen utsöndrar vattenånga vid ansträngning. Att dräkten andas innebär att vattenångan från kroppen kan ta sig ut ur torrdräkten. Det här beror på att torrdräkter är tillverkade av membran i antingen tre- eller fyra lager. Ett vanligt varumärke för det här som många känner till är Gore-tex, men det finns många andra andandes högkvalitativa membran som används. Dessa membran är så kallade pormembran, som fungerar genom att det är små hål i materialet där vattenånga kan komma ut, men tack vare ytspänningen i vattnet kan vatten inte komma in. Därför blir materialet helt vattentätt.
På marknaden finns det torrdräkter gjorda i mindre påkostade material som inte andas och man bör därför vara noga med att kontrollera det innan man köper en torrdräkt.
Muddar och halsöppning
De kritiska punkterna på en torrdräkt är öppningarna vid hals och handleder, eftersom det är där vatten kan komma in. För att hålla dessa öppningar täta så har torrdräkter vattentäta muddar som håller tätt mot hals och handleder.
Muddarna i hals och handleder på en torrdräkt är tillverkade av latex eller neopren, beroende på modell. Vad man väljer spelar för den genomsnittliga paddlaren inte någon större roll. Om man som paddlare däremot aktivt är ute på vattnet för att rolla (göra eskimåsvängar) så kan man uppleva att latexmuddar är något bättre för ändamålet. Vanligast är dock neopren som anses aningen bekvämare mot huden. Men det är återigen individuellt vad man gillar.
Klädsel inuti torrdräkten
Ofta har man ett eller flera underställ under torrdräkten. Dessa kan vara av ull, merinoull eller något varmt syntetmaterial. Allra närmast kroppen har man yllekalsonger eller mamelucker, som båda är bra för att värma stussen. På fötterna kan man ha strumpor eller sockor av ull eller syntet.
När det gäller vad man har på sig innanför så är det alltså lager-på-lager-principen som gäller. Det vanligaste materialet att ha på sig under en torrdräkt är merinoull. Med merinoull kan huden hållas relativt torr även vid ansträngning. Ull transporterar fukt till utsidan av materialet, genom sina fibrer, utan att för den sakens skull suga åt sig så mycket svett. Och även om merinoull blir lite blött så värmer det. Dessutom bevarar merinoull den goda doften inuti en torrdräkt. Fibrerna på ytan av ullen är vattenavvisande vilket hämmar dålig lukt, då kreatinet i ullen bryter ner bakterier.
Något som skett på senare år är att det har kommit underställ i syntetmaterial som är specialtillverkade för att ha närmast kroppen. Dessa är utmärkta men ger en annan slags känsla än merinoullen. Vad man föredrar att ha närmast huden är ofta djupt personligt. Om det är riktigt kallt kan man använda båda dessa varianter utanpå varandra.
Skor till torrdräkt
Utanpå torrdräkten ska alltid man alltid ha på sig ett par neoprenskor eller neoprenslippers. Att man alltid ska ha skor utan på torrdräkten gäller alla torrdräktsmodeller, eftersom det är viktigt att skydda torrdräkten mot vassa föremål. Neoprenskorna bör ha en gummisula för att vara bekväma att gå på när man promenerar på bryggor och klippor om vintern. För att få ner varma yllesockor i en torrdräkt bör dessa slippers vara aningen större än de man använder under sommarpaddlingen. Gå gärna upp ett par storlekar i dina vinterskor!
Membran- eller latexsockor
Torrdräkter har integrerade membran- eller latexsockor. Latexsockor är enklare att byta medan membransockor är en integrerad del av dräkten, eller snarare en fortsättning på densamma. Det är vanligare med membran- än latexsockor nu för tiden, men ytterst handlar det fortfarande om vad du tycker om att ha på och runt fötterna.
Kapelltunnel
Vissa torrdräkter kommer med möjligheten att vika in ett kapell under torrdräktens överdel, vilket är det som kallas kapelltunnel. Det möjliggör en torr sittbrunn oavsett väder, samtidigt som det är lätt att nå fickor och dragkedjor i torrdräkten, då kapellet inte är i vägen.
Förstärkningar på torrdräkt
De torrdräkter som främst är avsedda för motionspaddling kommer som de är, tillverkade av ett hållbart och tunt material. De har varken förstärkningar på knän eller stuss. “Klassiska” torrdräkter har däremot ofta förstärkningar. Fördelen är att man inte alls behöver tänka sig för om man ska stå på knä på en kajakbrygga och greja med kajaken. Skyddet finns redan där. Nackdelen, om det finns någon, skulle vara att torrdräkten blir aningen tjockare på dessa platser.
Vad det gäller de tunnare motionsdräkterna rekommenderas shorts utanpå, eftersom rotationen i paddlingsrörelsen skapar ett upprepat slitage mot rumpan. Neoprenshortsen får här en trippel funktion. Förutom att de skyddar torrdräkten värmer de även stussen samtidigt som de håller ihop överblivet tyg.
Damlucka eller gylf
Motionstorrdräkterna med dragkedjan upp genom halsen är alla unisex. Könsspecifikt blir det först med torrdräkter som har gylf eller damlucka. När man har satt på sig en torrdräkt är det lätt hänt att man vill slå en sista drill innan man sätter sig i kajaken. Då vill man gärna slippa krypa ut ur mudden, som man precis har satt på sig. Därav gylf eller damlucka.
Få ut luften ur torrdräkten
När man har stängt en torrdräkt för man in händerna i halskragen och skapar en liten luftspalt. Sen sätter man sig sakta på huk och trycker ut luften. Varför detta är bra är för att om man hamnar i vattnet så ska inte benen flyta överst och huvudet ligga under. Flytvästen är också en god hjälp för att hålla själva upprätt när du ligger i vattnet. En flytväst utanpå torrdräkten är därför att ses som en central del av utrustningen.
Våga testa
När man har köpt en torrdräkt, våga testa den genom att lägga dig i vattnet. På det sättet får man förståelse för hur den ska användas och hur den fungerar. Börja gärna vid måttliga temperaturer och arbeta dig nedåt på skalan, tills du prövar riktigt kallt vatten bredvid en iskant, och öva då på att ta dig upp antingen på iskanten med hjälp av isdubbar, eller i kajaken, med en flottör.
Och framför allt: Ge dig ut och paddla för allt vad det går!
Glöm inte bort flytvästen och flottören. Då kommer du att känna dig friare än vad du någonsin har gjort i en kajak, i ett höst-, vår- eller vinterlandskap som bara ligger framför dig, för att stilla undersökas.
